Je ne veux pas
Liksom Ryggradslös
En söndag är nästan omöjlig att återberätta, liksom ryggradslös
I en dimma av nattens bravader, jag kunde ju inte sova med smulor i sängen och tystnaden
Jag låg och lyssnade.
Piiip! Ett brev blinkar i högra hörnet:
- Hej Vännen!  är du vaken?
I mina tankar; jo nog är jag vaken alltid.
Svarar: Jag är valen (den satans telefonen kan inte stava själv) vad har du för dig?
Klickar sänd….meddelande skickat.
Ville jag egentligen veta, men jag hade ju inget bättre för mig och veta det fick jag...
och jag blev inte alls kåt, fast jag sa. Orka bry sig om, klockan var mitt i natten och jag kunde inte sova. Och allt detta hände tidigt en söndag morgon lördag kväll. Mer vill jag egentligen inte minnas för jag kan vara så patetisk ibland när andan faller på.
Vem vill vara ensam mitt i natten?
Somnade nog tillslut för sen minns jag inge mer.
Vaknade av en hunger i magen och den bara skrek, det är tidigt för att vara en söndag morgon i förorten, tidigt för att vara Jag.

Svetten klibbar…det har aldrig varit så skönt att dusha förut. Vatten.
En hårfön och promenad tog en del av mina krafter, slutade promenaden i Centrum
Man måste ju äta och köpa SL – kort, sen vad hände sen ?
Som En dimma och ännu mera dimma, En doft av ammoniak. Kastanje brunt var det visst. Önskar det vore jag, men färgen passar så mycket bättre på henne än jag.
Klockan 16:45 Söndagen är inte slut än.
Och dagen börjar lida mot sitt slut.
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress